Förstudien inleddes i december 2012 och syftade till att kartlägga vilka våra användare är och vad de har för önskemål på tjänsten framöver.

Bred kartläggning
Inom ramen för kartläggningen gick vi igenom de externa frågor och önskemål som kommit in sedan öppna data lanserades 2010, inklusive alla blogginlägg. Vi har också varit i kontakt med experter på området och centrala användargrupper som journalister, däribland databasjournalister. Även de interna behoven har ringats in. Mycket av den information som presenteras på riksdagens webbplats hämtas nämligen från öppna data. I kartläggningen ingick också att studera goda exempel hos andra myndigheter och organisationer.

Lansering av dataset och nytt användargränssnitt
Efter att ha fått grepp om användarnas behov listade vi en mängd aktiviteter som behöver genomföras. Bland dem har följande prioriterats i det fortsatta arbetet:

• utveckla dataset, det vill säga samlingar med strukturerad data som användarna kan ladda ner och bearbeta vidare
• erbjuda fler möjligheter att sammanställa rapporter
• säkerställa kvaliteten på tjänsten och dess innehåll
• skapa ett mer pedagogiskt användargränssnitt
• ta fram instruktioner och dokumentation över hur tjänsten fungerar

Fortsatt öppen process med betaversion av nytt gränssnitt
Arbetet med ovanstående aktiviteter kommer att pågå under hela 2013. En betaversion av det nya användargränssnittet kommer att lanseras och utvecklas steg för steg. Med en betaversion kan du som användare successivt vänja dig vid det nya gränssnittet och få chans att ge återkoppling på innehållet. På så sätt kan vi säkra tjänstens användbarhet och funktionalitet. Öppenhet och insyn är en självklarhet. Vi kommer att fortsätta att berätta på bloggen hur arbetet går, och förklara det innehåll som växer fram i betaversionen. Vi tar gärna emot synpunkter, önskemål och tips, särskilt när vi släpper nya funktioner. Vi läser allt och kommer redovisa vad vi tar fasta på.

Förstudierapporten
Förstudierapporten finns här för nedladdning.
Förstudierapport_Nylansering riksdagens öppna data (pdf, 3,59 MB)

Föreläsare var Hanna Bergander, webbprojektledare, och Lars Brink, utvecklare, vid Riksdagsförvaltningens informationsenhet.
Presentation av riksdagens öppna data (YouTube)

Forum öppna data riktar sig till organisationer och företag som arbetar med eller planerar att öppna upp datakällor. Arrangörer är VINNOVA, E-delegationen, SKL och Näringsdepartementet.

Syftet med Twitterkontot är att öka kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete.

Från och med den 11 februari finns riksdagen på Twitter. På kontot @Sverigesriksdag twittrar Riksdagsförvaltningen vardagar klockan 9.00-16.30.

Riksdagsförvaltningen kommer framför allt att twittra om arbetet i kammaren och utskotten, men även om det internationella arbetet, skolaktiviteter, lediga jobb med mera. Syftet är att öka kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete.
Sveriges riksdag på Twitter
Om riksdagen på Twitter

Debatter och beslut har delats upp tydligare i två separata händelser, Debatt om förslag och Beslut.

Debatter och beslut delas upp på ett tydligare sätt i kalendern och det har blivit möjligt att prenumerera på enbart voteringstillfällena. Andra nyheter är att utskottens justeringar listas under varje utskott och att utskicket av Beslut i korthet har förbättrats enligt önskemål från prenumeranter.

Under veckan har tekniskt arbete pågått på webbplatsen. Debatterna om utskottens förslag och besluten, voteringarna, har tidigare hängt ihop i kalendern. Nu har de delats upp i två separata händelser, Debatt om förslag och Beslut. För den som prenumererar på riksdagens kalender betyder det här att det nu är möjligt att prenumerera enbart på voteringstillfällena. Instruktioner för hur du prenumererar på kalendern finns under Om webbplatsen.
Så formar du din egen kalender

Den tydligare indelningen i Debatt om förslag och Beslut syns också i webb-tv-sändningarna.

Se vilka ärenden utskotten ska ta ställning till
En annan nyhet är att de ärenden utskotten närmast ska ta ställning till finns listade under respektive utskott, under rubriken Utskottets justeringar. Justering betyder att utskottet är klart med sitt betänkande, det förslag till beslut som riksdagen sedan ska besluta om.

Genom att samla alla kommande justeringar i en listning vill vi göra det lättare för användarna att följa utskottens arbete och att se vilka ärenden riksdagen kommer att debattera och besluta om de närmaste månaderna.
Utskotten & EU-nämnden

Förbättringar i utskicket av Beslut i korthet
Vi har också tillgodosett ett önskemål som kommit från flera av er som prenumererar på Beslut i korthet. Beslut i korthet är sammanfattningar av riksdagens beslut som skickas ut efter varje voteringstillfälle. Hittills har utskicken endast bestått av rubrikerna för de olika besluten och länkar till webbplatsen där hela sammanfattningen går att läsa.  Nu kommer sammanfattningarna att finnas med i utskicket så att man som läsare ska kunna få en överblick utan slippa klicka sig vidare. Länkarna till webbplatsen finns fortfarande kvar för den som vill fördjupa sig i ett ärende.

Information om hur man prenumererar på Beslut i korthet finns under Bevaka på riksdagen.se.
Prenumerationer

Rättningar bland annat i sök
Rättningar och justeringar har också gjorts, bland annat i sök. När man gör en detaljerad sökning på dokument kan man nu välja att filtrera sökresultaten på en kombination av flera dokumenttyper, vilket inte har fungerat fullt ut tidigare. I webbpubliceringsverktyget har förbättringar gjorts för att underlätta redaktörernas arbete.

Typanvändarna kan delas in i följande grupper:

Avancerade användare – tjänst
I gruppen ingår utvecklare som vill producera appar eller andra tjänster. De har vanligtvis inga svårigheter att förstå hur tjänsten ska användas men kan behöva vägledning för att förstå innehåll och sammanhang.

Avancerade användare – innehåll
Inom denna grupp hittar vi till exempel forskare, databasjournalister och utredare. De har liksom den förra gruppen ett utarbetat mål med att använda tjänsten. Ofta handlar det om att hämta, bearbeta, analysera och presentera data. De behöver hjälp med att få fram data i ett strukturerat format.

Användare med enklare behov
Till den tredje gruppen hör användare som har nytta av eller vill använda tjänsten men inte vet hur de ska gå till väga. Denna grupp vill vanligtvis använda tjänsten som ett rapportverktyg, det vill säga få fram listor på dokument och händelser. De behöver vägledning till vilken information som kan hämtas och hur.

Fyra utvecklingsområden
Utifrån användarnas behov har vi identifierat fyra utvecklingsområden för riksdagens öppna data som vi kommer att arbeta vidare med. De är:

• API:s funktionalitet (avancerade användare – tjänst)
• Dataset, dvs. nedladdningsbar strukturerad data som användarna kan bearbeta vidare (avancerade användare – innehåll)
• Webbtjänst där användarna själva kan göra enklare uttag och sammanställningar från riksdagens databaser (användare med enklare behov)
• Dokumentation över tjänstens innehåll, hur innehållet hänger ihop och hur API:t fungerar samt exempel på hur tjänsten kan användas (alla användare)

Riksdagen.se tar emot priset för bästa myndighetssajt på tidningen Internetworlds Topp100-gala den 17 januari.
Foto: IDG.

Riksdagen.se har av tidningen Internetworld utsetts till Sveriges bästa myndighetssajt 2012 för andra året i rad.

Internetworlds motivering lyder:

“Riksdagens sajt har länge varit imponerande i sin omfattning, öppenhet och i det målmedvetna arbetet med att sprida information om riksdagens arbete. Nu är omgörningen färdig och resultatet är utmärkt. Vi gillar såklart webb-tv-inslagen från kammaren, det pedagogiska arbetet med att förklara demokratins grunder och djupet i informationen, där det mesta går att hitta. Nu hoppas vi bara att förändringsarbetet fortsätter i samma takt.”

– Förra året blev betaversionen av riksdagen.se utsedd till årets myndighetssajt. Sedan dess har webbplatsen lanserats och vi är naturligtvis mycket glada och stolta över att riksdagen.se får priset i år igen, säger informationschef Karin Hedman.
Mer om priset

Via öppna data kan användare fritt hämta information från riksdagens databaser. Informationen kan exempelvis användas till att sammanställa och visualisera statistik eller för att bygga applikationer och tjänster som andra kan ha nytta av.

Vi vill bli enklare och tydligare
Riksdagens öppna data lanserades våren 2010. Sedan dess har många myndigheter och organisationer utvecklat liknande tjänster och användarnas krav på funktionalitet har ökat. Vi behöver utveckla vår lösning så att den blir enklare att använda, erbjuder mer och tydligare information men även fler sätt att hämta data på. I december 2012 startade vi därför en förstudie för att ta reda på vilka våra användare är, hur behoven ser ut samt vilka andra goda exempel som finns.

Säg vad du tycker på bloggen!
Vi behöver din hjälp i utvecklingsarbetet. Har du synpunkter och förslag på förbättringar? Dela gärna med dig av dem på bloggen! De kan också komma till nytta för andra. Vi kommer att läsa allt och ta med oss synpunkterna i arbetet. I framtida blogginlägg berättar vi hur arbetet går och vad vi har tagit fasta på.  

Riksdagens öppna data

Under “Sagt och gjort” har det blivit lättare att se hur många motioner en ledamot har lämnat in under pågående riksmöte.

Förbättringar bland annat på ledamöternas sidor är resultatet av det tekniska arbete som gjordes den 10 december.

Under ”Sagt och gjort” på ledamöternas sidor presenteras de senaste dokumenten nu på ett tydligare sätt än tidigare. Det är till exempel lättare att se hur många motioner en ledamot har lämnat in under pågående riksmöte.
Ledamöterna

Utöver detta har även en rad buggrättningar gjorts.

Webb-tv-spelaren på startsidan har försetts med en tydligare spela-knapp.

Under fredagen har justeringar och rättningar gjorts på riksdagen.se. Syftet är bland annat att göra webbplatsen snabbare och att det ska gå enklare att öppna stora dokument.

I de tekniska miljöerna har en rad justeringar gjorts för att förbättra webbplatsens prestanda. Bland annat ska startsidan nu gå snabbare att komma in på. Webb-tv-spelaren på startsidan har fått ett förbättrat gränssnitt och spelaren har försetts med en tydligare spela-knapp.

Omfattande dokument har ibland varit svåra att öppna. Även här har förbättringar gjorts, genom att stora dokument som till exempel regeringens budgetproposition numera öppnas i ett nytt fönster.

Vi tar nu det första steget i den mobila anpassningen av riksdagens webb-tv. Nu kan du  följa torsdagens budgetdebatt och riksdagens alla kommande direktsändningar via din mobil eller pekplatta. Det första steget omfattar direktsändningar. För att se debatter i efterhand krävs fortfarande en dator.

Utveckling av webb-tv – ny betaprocess
Just nu fungerar direktsändningar främst för enheter med iOS som operativsystem, till exempel Iphone och Ipad. Stegvis kommer vi anpassa funktionerna till fler mobiler och enheter, och göra det möjligt att se webb-tv-sändningar både direkt och i efterhand. Ytterligare funktionalitet kommer också att läggas till. Olika videoformat på riksdagen.se

Hjälp oss att testa
Utvecklingsarbetet pågår under resten av året. Testa gärna webb-tv på olika mobila enheter och tala om vad som fungerar och vad som inte fungerar. På så sätt kan du som användare hjälpa oss att nå vårt långsiktiga mål – att anpassa webb-tv för de senaste mobilerna och pekplattorna.

Vi byter webb-tv-spelare
När utvecklingsarbetet för webb-tv startade 2009 valdes Flash som videospelare eftersom Flash då erbjöd den bästa helhetslösningen. Här på utvecklingsbloggen har många skickat in synpunkter och frågor om detta.

Mycket har hänt under de senaste åren och utvecklingen mot mobila plattformar ställer nya krav på öppna standarder. Under hösten bygger vi därför om webb-tv-spelaren för HTML5. Skälet till bytet är att HTML5 erbjuder ett tillgängligare format som inte kräver några tilläggsprogram.

Du kan nu se alla riksdagens direktsändningar i din mobil och pekplatta. Ett större arbete med att anpassa riksdagens webb-tv till mobila enheter har inletts och det första steget är nu tillgängligt som en betaversion. Arbetet görs stegvis och kommer att pågå under hela hösten och vintern.  Till en början går det endast att se direktsändningarna via mobilen, men senare under betaperioden kommer det också att bli möjligt att se tidigare sändningar. Vi kommer också att bygga om spelaren för HTML5. Du kommer kunna följa arbetet på bloggen under hösten och vi uppskattar dina iakttagelser. Hör av dig om du upplever problem eller har synpunkter!

Inledningsvis fungerar sändningarna på ett urval plattformar och operativsystem. Det här kommer att utökas under hela betaperioden. Just nu fungerar direktsändning i:

• enheter med iOS som operativsystem, till exempel Iphone och Ipad.
• enheter med Android som operativsystem och Flash installerat.
• vissa enheter med Android 4.0 som operativsystem, till exempel Samsung Galaxy S3.

Listning av ledamöter som avgått

Under avdelningen Ledamöter & partier finns nu ytterligare en listning. Här kan du se de ledamöter som valdes in vid valet 2010 men som har avgått eller avlidit. Du kan också se de nya ledamöterna som ersatt dessa. Vi hoppas på så sätt på ytterligare tydlighet i informationen kring ledamöterna.
Ledamöter som avgått

Följande mindre rättningar och justeringar har också gjorts:

• RSS-flödena för nyheter fungerar.
• Sökning med citationstecken fungerar.
• Förbättringar av redaktörernas publiceringsverktyg.

Information om riksdagen kommer att finnas på ett tjugotal språk.

Vid sidan om innehåll på svenska, engelska, lättläst och teckenspråk har riksdagen.se sedan lång tid tillbaka haft begränsad information på ett tjugotal andra språk och språkvarieteter.

Inom kort blir det åter möjligt att presentera riksdagen och demokratin på alla dessa språk. Utgångspunkten har hela tiden varit att språken har en självklar plats på webbplatsen. Det krävdes dock ytterligare tekniska åtgärder för att vissa av språken skulle visas korrekt, något som nu är åtgärdat. Urvalet av språken är gjort utifrån samma utgångspunkter som tidigare, och information på samtliga språk kommer inom kort att läggas ut.
Om andra språk på riksdagen.se

Övriga rättningar
Under veckan pågår ytterligare rättningar och finjusteringar av riksdagen.se.

• Webb-tv debatter som tidigare delats upp på grund av ajourneringar i kammaren kommer nu kunna ses i sin helhet.
• Det blir lättare att se och följa motioner från allmänna motionstiden.
• Visningar av propositioner som i vissa fall har legat dubbelt i sök har justerats.
• Åtgärder har gjorts för att effektivare kunna hantera och i förlängningen visa information vid direktsändningar av webb-tv. Åtgärderna ska också skapa en stabilare webb-tv miljö.

I februari 2011 lanserade Riksdagsförvaltningen den första betaversionen av nya riksdagen.se tillsammans med en utvecklingsblogg. Betaversionen byggdes kontinuerligt på med nytt innehåll och ny funktionalitet under ett års tid. Syftet med betaversionen och bloggen var att skapa insyn i arbetet med den nya webbplatsen, öppet berätta vad vi gjorde och varför samt lämna utrymme för synpunkter.

Viktiga synpunkter
Ett och ett halvt år har gått sedan processen startade. Reaktionerna har varit många. Synpunkter och förbättringsförslag har skickats in och publicerats. Med hjälp av våra besökare har också upptäckta fel kunnat åtgärdas och vi har fått bra underlag inför framtida åtgärder. Vår ambition har varit att besvara alla de synpunkter och frågor som kommit in. Lämnade synpunkter

Utvecklingsbloggen ses över
Den intensiva projektfasen är nu avslutad för nya riksdagen.se. Vi kommer därför inom kort ta bort tyck-till-fliken från startsidan och istället länka till utvecklingsbloggen under avdelningen Om webbplatsen.

Utvecklingsbloggen kommer att anpassas för att vi på bästa sätt ska kunna fortsätta den öppna utvecklingen och fånga upp synpunkter.

Stort arbete har lagts ned på att användare av riksdagen.se inte ska påverkas av arbetet med uppgraderingen. Men det finns en risk för att hela eller delar av webbplatsen slutar fungera under kortare perioder, vilket är ett av skälen till varför uppgraderingen genomförs under en sammanträdesfri vecka. Störningsinformation kommer då att gå ut.

Syftet med uppgraderingen är att den nya versionen av webbpubliceringssystemet innehåller funktionalitet och förbättringar som är nödvändiga som bas för den fortsatta utvecklingen.

I efterhand går det nu att enkelt att flytta sig mellan själva debatten i ett ärende och voteringen.

Den 4 april gjordes ytterligare justeringar och tillägg på nya riksdagen.se. En del förändringar rör utveckling av våra interna system som möjliggör ett effektivare arbete. Andra förändringar syns också för våra externa användare. Dessa är i korthet:

• Frågor och anmälningar syns nu på startsidan. Syftet är att visa ytterligare en viktig del av riksdagens uppgifter – att kontrollera regeringen. Där finns nu de senaste interpellationerna, skriftliga frågorna, svaren på skriftliga frågor samt KU-anmälningar. Det framgår också vilken ledamot som ställt frågan eller interpellationen och till vilken minister, liksom vilken ledamot som gjort en KU-anmälan.
• Webb-tv sändningen av Beslut (när riksdagen röstar i en enskild fråga) kommer att visas i sitt sammanhang, det vill säga på samma sida som debatten. Det gör att man i efterhand kan skifta mellan debatten och beslutet i webb-tv-sändningen. När man vid sökning filtrerar på webb-tv i ett ärende kommer både debatten och omröstningen att presenteras i listningen. Det går sedan enkelt att skifta mellan dessa.
• Webb-tv anpassas också för ett litet urval av video till att kunna visas i enheter utan Flash. Till exempel vissa mobiler och pekplattor. Det här är det första steget i arbetet som genomförs under året.
• Utöver detta görs ett antal buggrättningar och justeringar för att ytterligare förbättra upplevelsen för användare.

Om riksdagens kontrollmakt
Riksdagens olika möjligheter att granska regeringen

Vi arbetar nu med en teknisk lösning för att dirigera om gamla länkar till dokumenten och ledamöterna. Den hoppas vi kunna produktionssätta inom kort. Det är inte praktiskt att publicera en komplett översättningstabell med alla gamla länkar på grund av den stora mängd sidor det handlar om. Däremot har vi sedan tidigare en begränsad översättningstabell med närmare hundra webbadresser som dirigerar om länkar till populära sidor på den gamla webbplatsen.

Vi tycker att frågan om beständiga länkar är viktig och kommer att fortsätta att arbeta med den. Under arbetet med nya riksdagen.se har vi fokuserat på hur vi kan skapa mer begripliga länkar än tidigare, vilket är viktigt för ökad användbarhet och tillgänglighet. Vi beklagar de besvär och konsekvenser övergången till de nya länkarna har medfört.

Ett urval av förändringar presenteras nedan:

Ledamotens sida

• Ledamotens sida ändrar uppbyggnad av länkadress (URL). Genom denna förändring kommer ledamöter med samma namn inte kunna förväxlas. Om du länkar till en ledamots sida från till exempel din blogg måste du ändra länkadressen till sidan.

Webb-tv

• Dela-funktionen i webb-tv-spelaren är färdigställd. Det går nu att dela och bädda in både hela debatter, anföranden eller en kortare del av debatter via e-post och sociala medier.
• Kapitelindelning i webb-tv-spelaren blir mer exakt. När du klickar på ett namn i talarlistan till höger om spelaren kommer webb-tv klippet att starta när talaren påbörjar sitt anförande.
• Tidigare fellänkningar av olika webb-tv-klipp har justerats.

Sökfunktionen

• Sökning med så kallade boolska operatorer (exempelvis OCH, ELLER) fungerar bättre.
• Justeringar har gjorts för att förbättra sökning på dokumentens beteckningar, sortering, och sökning med särskilda tecken. Det spelar till exempel ingen roll om besökaren skriver Désirée eller Desiree.

Kalendern

• Kalenderns vänstermeny har ändrats för att du som användare ska få en bättre överblick över de olika aktiviteterna som pågår i riksdagen.
• Funktionen för att prenumerera på olika kalenderflöden är tydligare.

• Svårigheter att hitta lagar vid sökning på ord och fraser
• Svårigheter att hitta och söka på avdelningen Dokument & lagar
• Sökning på år, riksmöte tillsammans med nummer har inte fungerat
• Tidsödande att fylla i riksmöte eller år i stället för val i en rullist

Nu går det att sortera sökträffarna på relevans eller datum. Vid en sökning är alltid relevans förinställt och vid val av dokumenttyp i vänsternavigeringen är datum förinställt.

Det här innebär att lagar och dokument presenteras i träfflistan på olika sätt beroende på hur sökfunktionen används. En klar förbättring om man söker på exempelvis jordabalken, skollagen eller regeringsformen. Nu fungerar det åter att söka på år, riksmöte och nummer.

Långa rullistor försvårar för de flesta användare. Det är enligt användarstudier lättare och tydligare för de flesta att fylla i ett fält än att välja i en lång rullista.

Kontakta gärna riksdagsinformation på telefon 020 349 000 eller per mejl riksdagsinformation@riksdagen.se  för att få hjälp att hitta, söka och sortera på webbplatsen.

Frågor & svar finns bland annat om ledamöternas arvoden.

Varför får ledamöterna arvode i stället för lön? Finns det närvarokrav i riksdagen? Vad är inkomstgaranti? Avdelningen Frågor & svar har nu utökats med ett antal nya områden som rör ledamöternas ekonomiska villkor.

Syftet med de nya områdena inom Frågor & svar är en ökad tydlighet kring ledamöternas uppdrag, men också om gällande regler och tillämpning.

Frågor & svar finns inom områdena

• ledamöternas arvoden
• ledamöternas inkomstgaranti
• ledamöternas närvaro och frånvaro
• ledamöternas pensioner
• ledamöternas tekniska utrustning
• ledamöternas tjänsteresor
• ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen
• ledamöternas övernattningsbostäder.

Sidorna kommer vid behov att uppdateras med fler frågor och svar.
Frågor & svar

Kortare sammanfattande texter om ledamöternas ekonomiska villkor finns också under avdelningen Så funkar riksdagen.

• Ledamöternas ekonomiska villkor
• Åtaganden och ekonomiska intressen

I många fall hänger det samman med att sökresultaten listas efter datum och inte efter relevans. Att det saknas relevanssökning är en brist även om listning efter datum har andra fördelar. Vi arbetar med relevanssökning och det har hög prioritet.

Några har också önskat en rullist för val av riksmöte. En anledning till att detta inte används är att alla dokument inte är sorterade utifrån riksmöte. Exempelvis lagar och statliga offentliga utredningar sorteras efter kalenderår.

Nytt för riksdagen.se då det gäller sök är till exempel möjligheten att filtrera träffar på exempelvis webb-tv, lagar, bilder och ledamöter. Något vi tror förbättrar sökmöjligheterna i jämförelse med den gamla webbplatsen. Den automatiska kompletteringen är ett annat exempel på hur nya funktioner ska underlätta för besökarna att hantera webbplatsens sökfunktion.

Även när den nya webbplatsen blir synlig för besökaren kan lanseringsprocessen innebära att funktioner och innehåll inte visas korrekt. Bland annat dröjer det ett par dagar innan sökmotorn har hunnit indexera alla dokument, vilket gör att det kan vara svårt att hitta information. Enligt plan pågår lanseringen av nya riksdagen.se under hela vecka 6. Riksdagsförvaltningen hoppas på överseende och att övergången ska gå så smidigt som möjligt.

Kommentarer som lämnas under den tiden kommer inte att kunna publiceras.

Denna vecka kommer Sveriges riksdag att påbörja lanseringen av nya riksdagen.se. Lanseringen kommer att pågå under hela vecka 6 och det finns då risk för att funktioner och innehåll inte visas korrekt.

Ambitionen är att göra riksdagens arbete tydligare och öka förståelsen för beslutsprocessen. På nya riksdagen.se blir det enklare att följa, bevaka och dela med sig av riksdagens arbete och beslut. Det är också lättare att förstå var ett ärende befinner sig i beslutsprocessen och följa debatten om ärendet via webb-tv. Sökmotorn är förbättrad och ger nya möjligheter att filtrera träffar.

Viktigt för dig som arbetar med kommunikation och webb
Länkar till riksdagens webbplats kan behöva ändras efter lanseringen. Kontrollera också att era prenumerationer och RSS-flöden fungerar. Översynen är lämplig att göra efter lanseringsveckan, det vill säga efter vecka 6.  

Fortsatt öppen process
Under ett år har intresserade användare kunnat följa utvecklingsarbetet på riksdagen.se och via bloggen. Där har vi förklarat vad som görs och varför och tagit emot synpunkter och frågor. Syftet har varit att skapa en öppen och transparent process, säkra tjänster och funktionalitet och öka möjligheten till delaktighet. Utvecklingsbloggen kommer att finnas kvar under 2012. Vi välkomnar fortsatta synpunkter efter lanseringsveckan!

Under varje utskott finns nu en flik om utskottets arbete med framtidsfrågor.

Riksdagen har beslutat att mer strategiskt föra in forsknings- och framtidsfrågor i sitt arbete. På nya riksdagen.se presenteras arbetet med framtidsfrågor på ett tydligare sätt än tidigare, med en egen flik under varje utskott.

Kontakten med forskarvärlden ska ge riksdagsledamöterna underlag för att fatta beslut. Riksdagens utskott kan till exempel låta utvärdera vilka konsekvenser ny teknik eller nya forskningsresultat har för samhället. För att få en överblick av forskningen inom ett visst område kan utskotten kan låta göra forskningsöversikter. Utskotten ordnar också öppna utfrågningar med forskare.

På riksdagens nuvarande webbplats finns delar av arbetet med framtidsfrågor publicerat på utskottens sidor om uppföljningsarbetet. På nya riksdagen.se har dessa två delar separerats, informationen utökats och framtidsfrågorna fått en egen sida under respektive utskott. Här hittar du korta beskrivningar av de utvärderingar och översikter som utskotten har gjort, med länkar till rapporterna och övriga dokument för den som vill fördjupa sig i ämnet.

Utskottens sidor på nya riksdagen.se.

Du hittar uppföljningarna under rubriken Uppföljningsarbetet under respektive utskott.

Utskotten ska enligt regeringsformen följa upp och utvärdera de beslut som riksdagen har fattat. Nu finns utskottens sidor om uppföljningsarbetet på nya riksdagen.se.

Tanken med uppföljningsarbetet är att det utskott som förberett ett beslut senare ska utvärdera vad som blivit resultatet av beslutet. Det finns två typer av uppföljningar. I de fördjupade uppföljningarna väljer utskotten att mer ingående studera ett visst ämne. Det kan till exempel handla om ifall en viss lag har uppnått sitt syfte. Utskotten gör också ett löpande uppföljningsarbete. Där ingår bland annat behandlingen av regeringens förslag till statsbudget och Riksrevisionens granskningar.

De fördjupade uppföljningar finns nu listade under respektive utskott under rubriken Uppföljningsarbetet. Innehållet är i princip detsamma som på nuvarande webbplats, men är strukturerat på ett tydligare sätt med färre undersidor. De olika projekten presenteras kort på sidan Uppföljningsarbetet, därifrån du sedan kan klicka dig vidare för att läsa mer. Tanken med den nya strukturen är att du som läsare snabbt ska kunna få en överblick över vad utskottet har gjort. Tillsvidare finns endast de senaste uppföljningarna listade under varje utskott. Sidorna kommer med tiden att byggas ut med även äldre material.

Utskottens sidor på nya riksdagen.se.

Det ska vara lätt att kontakta riksdagen, få svar på frågor, följa beslutsprocessen och besöka Riksdagshuset. Riksdagsförvaltningen ska aktivt arbeta för en ökad tillgänglighet till och insyn i riksdagens och Riksdagsförvaltningens arbete och beslut.

Högst upp på startsidan i webb-tv-fönstret hittar du ingångarna Kontakta, Bevaka och Besök. Det är en uppmaning till att använda den service som riksdagen erbjuder. Vi vill välkomna våra besökare att komma hit, kontakta riksdagen och följa riksdagen arbete.

Det ska vara enkelt att nå ingångarna oavsett var man befinner sig på webbplatsen. De finns därför också i sidfoten.

Här finns också information om våra svarstjänster som vänder sig till allmänheten – riksdagsinformation, Riksdagsbibliotekets svarstjänst och EU-upplysningen. Om du har frågor om riksdagen och dess arbete är du välkommen att ringa eller e-posta till riksdagsinformation. Samtalen till svarsservice kostar inget.
Kontakta på riksdagen.se

Du kan bevaka nyheter från kammare och utskott via RSS och kalenderprenumerationer – direkt via mobilen eller din dator.

Riksdagens databaser har också öppnats för fri användning. Med hjälp av tjänsten Öppna data kan du bygga egna applikationer som du och andra har nytta av. Vi ger en introduktion till Öppna data på avdelningen.

Det har dessutom blivit enklare att följa ett ärendes gång på webbplatsen. Vi berättar om vilka avdelningar som är centrala för att följa beslutsprocessen och hur du kan se ett ärende status.
Bevaka på riksdagen.se
Öppna data

Öppenhet och insyn är centralt för den svenska demokratin. Allt som sker i kammaren är öppet för allmänheten. På webbplatsen lyfter vi nu hur du på olika sätt kan besöka riksdagen.

I kammaren kan du följa debatter, omröstningar och frågestunder. Du är också välkommen att komma och lyssna på öppna utfrågningar eller gå en guidad visning.

Som lärare kan du göra studiebesök eller låta dina elever delta i Demokrativerkstaden. I Riksdagsbiblioteket kan du förkovra dig i  riksdagstryck, beslutsunderlag, utredningar och mycket mer.

Besök på riksdagen.se
 

Riksdagsbiblioteket är ett samhällsvetenskapligt bibliotek specialiserat på juridik, parlamentstryck och internationell lagstiftning.

Den främsta uppgiften är att förse riksdagen med goda beslutsunderlag och samlingarna byggs kontinuerligt upp för att passa riksdagens behov.

Samlingarna är tillgängliga för allmänheten.

Innehållet på biblioteket sidor är i princip detsamma som på nuvarande webbplats. Men vi har tydligare velat lyfta de tjänster som Riksdagsbiblioteket tillhandahåller och den expertis, det stöd och den service som bibliotekarierna kan stå till tjänst med.

Riksdagsbiblioteket är ett av få parlamentsbibliotek i världen som är öppet för allmänheten. Det är en stor och komplett faktabank för både forskare och intresserad allmänhet. Välkommen till Riksdagsbiblioteket!
Biblioteket på riksdagen.se

Talmannens viktigaste uppgifter skildras bland annat i form av ett bildspel.

Talmannen leder riksdagsarbetet och är riksdagens främste företrädare. På nya riksdagen.se finns talmannens sidor under avdelningen Så funkar riksdagen.

Innehållet på talmannens sidor är i princip detsamma som på nuvarande riksdagen.se. Här kan du läsa om hur talmannens leder riksdagsarbetet, hur talmannen väljs och vilken roll talmannen har när en ny regering ska bildas. Du hittar också information om riksdagens nuvarande talman Per Westerberg och om de tre vice talmännen.

Talmannen och de vice talmnnen representerar ofta riksdagen i olika sammanhang. Under Aktuellt på talmannens ingångssida finns de senaste nyheterna om och bilderna från internationella besök, resor och framträdanden. Här hittar du också pressmeddelanden, talmannens uttalanden i olika frågor och tal som talmannen och de vice talmännen har hållit.

Pressbilderna på talmannen och de vice talmännen kommer att finnas under avdelningen Press, tillsammans med riksdagens övriga pressbilder. Du kommer självklart också att hitta dem via en länk på talmannens sidor.

Från startsidan för nya riksdagen.se kommer du direkt till talmannens sidor via en länk i högerkanten.
Talmannens sidor på riksdagen.se

Riksdagens webbplats har väldigt många besökare, och många olika besökare med skilda behov.  Med allmänheten som målgrupp måste vi därför ställa höga krav på våra system, vårt innehåll och våra funktioner.

Just nu pågår en mängd olika typer av tester för att kvalitetssäkra både system och innehåll inför lansering. Nyligen testades tillgängligheten på webbplatsen, det vill säga hur innehåll och funktioner fungerar för personer med någon typ av funktionsnedsättning. Ett annat test som gjorts under de senast veckorna är så kallade lasttester, det vill säga vi simulerar mängden samtidiga användare och ökar på antalet gradvis för att se hur funktioner och system reagerar.  Slutligen gör vi själva en mängd tester utifrån egna felsökningar och tidigare kommentarer och synpunkter på bloggen. Vi strävar efter att så mycket som möjligt är åtgärdat till vecka två då vi lanserar även om det kommer finnas en restlista att ta tag i även efter lansering. Det finns också ett antal större utvecklingsidéer att ta ställning till. Detta får vi återkomma om i sinom tid.

• Utgångspunkter för tillgänglighet på nya riksdagen.se
• Design med tillgänglighet
• Tester av nya riksdagen.se

Betaversionen utsågs den 15 november till Sveriges bästa myndighetssajt av Internetworld topp 100. Motiveringen löd:

“När Riksdagen bygger om blir det med besked. Nya riksdagen.se hör till de mest ambitiösa sajtprojekt vi har sett i den offentliga världen. Och arbetssättet med en lång och öppen betatestningsperiod vill vi premiera. Video samt bättre sök och struktur kompletteras med nya delningsfunktioner. Sajten lanseras skarpt i början av 2012, men betaversionen är så bra och fullständig att vi redan nu kan säga att den är Sveriges bästa myndighetssajt.”

– Efter en lång och komplex utvecklingsperiod, som fortfarande pågår, med fantastiska insatser från alla inblandade känns det extra bra att få priset, säger informationschef Karin Hedman. Arbetet pågår nu för fullt med att färdigställa det som ska bli klart inför lanseringen i januari 2012.

Pressmeddelande

Kalendern kommer så småningom att byggas på med utskottens och talmannens aktiviteter. I utvecklingsplanen ligger också en webb-tv-modul som ska visas högst upp på startsidan när riksdagen livesänder en presskonferens. En mindre webb-tv-modul kommer att finnas i den högra spalten med sändningar från bland annat kammaren.
Press på riksdagen.se

Startsidan för avdelningen Press med nyheter och kalender

Annan planerad utveckling är att nyhetssammanfattningar av de senaste förslagen från utskotten, Utskottens förslag till riksdagsbeslut, och riksdagsbesluten, Beslut i korthet, ska listas på sidan. Tanken är också att kommande justeringar i utskotten (då utskotten blir klara med sina förslag till riksdagsbeslut) ska listas.

Puffar till avdelningarna Besöka och Bevaka kommer att publiceras så fort dessa avdelningar är klara. På avdelningen Bevaka kommer flera tjänster att presenteras för den som vill hålla sig informerad om vad som händer i riksdagen, till exempel RSS och prenumerationer.

En funktion som har varit efterfrågad är en karta över alla fotoplatser i kammaren. Den kartan finns nu på sidan Fotografering.

På Läraravdelningen samlar vi det material och de tjänster som vänder sig till lärare. Där kan läraren boka olika studiebesök anmäla sig till fortbildningskurser och beställa studiematerial.
Lärare på riksdagen.se

På Läraravdelningen finns inga jättestora förändringar vad gäller tidigare struktur, innehåll och tjänster. Däremot tror vi att lärare och pedagoger i sin undervisning kommer att ha stor nytta av övriga delar av den nya webbplatsen. Några exempel är en bättre sökmotor som gör det lättare att hitta ärenden som passar som exempel i skolan och avdelningen Så funkar riksdagen som pedagogiskt beskriver ett i övrigt svårt innehåll. Ordbok förklarar svåra ord. Det blir också tydligare att följa ett ärende mellan förslag och lag.

Ni som är lärare är välkommen att skicka synpunkter. Och naturligtvis även övriga intresserade.

Utgångspunkten för avdelningen Så funkar riksdagen har varit att samla allt guidande och förklarande innehåll om riksdagen på samma ställe på webbplatsen.

Avdelningen Så funkar riksdagen har ett guidande innehåll som följer med besökaren från webbplatsens olika sidor.

Där ligger beskrivande material om till exempel hur statsskicket ser ut, hur riksdagen fungerar och hur lagstiftningsprocessen går till. Men också hur ledamöter arbetar och vad som skiljer de olika debattyperna åt. Generellt för detta material gäller att språket ska vara enkelt och beskrivande och att fackspråk ska förklaras. Färgspråket på guidesidorna som går i grönt ska signalera ett lugnt tempo och en vänlig ton. Jämför Moodboard. Innehållet ska kännas välkomnande och pedagogiskt. På Så funkar-sidorna finns både en Ordlista (som kommer utvecklas) samt Frågor och svar som utgör ett annat sätt att presentera innehållet på sidorna.

Från övriga sidor på webbplatsen kommer vi genom guidepuffar skicka besökaren till det förklarande innehållet där det är relevant.
Puls och guide

En målsättning i arbetet med riksdagen.se är att varje besökare ska kunna förstå innehållet på varje sida. Genom att skriva klarspråk kan fler förstå vad vi vill förmedla.

Ordboken finns med som stöd på sidorna eftersom många begrepp i riksdagen kan vara svåra att förstå.

Vissa termer är dock svåra att ändra på, exempelvis för olika typer av debatter som finns inbäddade i våra bakomliggande system och dokument. Lösningen har blivit att väva in en ordlista på sidorna. Ordlistan följer med besökaren och förklarar svåra ord som finns på just den sidan. Den kommer att förbättras och utvecklas eftersom och kommer inte att vara fullständig från start. Ordboksmodulen till höger på webbsidan kommer när allting är klart att innehålla en kort förklaring av varje ord. Om du vill läsa mer kan du i de flesta fall få upp en längre förklaring genom att klicka på ordet.

Frågor och svar - kan hjälpa läsaren att ta till sig informationen på ett annat sätt.

Genom att presentera samma innehåll på olika sätt kan vi täcka in olika kognitiva stilar. När vi använder  film, bildspel och lyssnafunktionalitet kan vi nå personer som har svårare att ta till sig skriven text. Ytterligare ett sätt är att dela upp en längre text i frågor och svar.

Frågor och svar används på avdelningen Så funkar riksdagen där riksdagens uppgifter och arbete beskrivs. Frågorna och svaren sammanfattar dels det viktigaste i textinnehållet på sidan och bygger samtidigt på frågor som kommit in till riksdagens frågetjänst via telefon och e-post.

Konceptet puls och guide

Nu finns vårt nya system för webb-tv på betaversionen. Det betyder bland annat att du kan se alla debatter i kammaren i direktsändning på riksdagen.se. 

Du hittar webb-tv via fliken på startsidan. Starta spelaren genom att klicka på pilen i mitten av bilden. Till höger visas tidigare och kommande sändningar.

Direktsändningarna från kammaren visas på startsidan under fliken webb-tv. Det går redan nu att titta på vissa webb-tv-sändningar från tidigare debatter under Debatter & beslut. I dagsläget finns ett antal tidigare ärendedebatter och interpellationsdebatter från 2011 på betaversionen. Antalet ökar allt eftersom debatterna förs över från det gamla webb-tv-systemet till det nya. Överföringen är ett omfattande arbete som kommer att pågå under en längre tid.  

Många olika system kopplas ihop
För att sändningarna ska fungera måste kopplingarna till ett antal bakomliggande system också fungera. Ur systemen hämtas förutom själva videoklippet även informationen som syns i anslutning klippet, till exempel rubriken för en debatt och namnen på talarna. Under provdriften arbetar vi med att justera kopplingarna till de olika systemen. Eftersom arbetet fortfarande pågår finns inte informationen i anslutning till alla debattyper tillgänglig i dag. Det här är något vi kommer fylla på med allt eftersom. Provdriften är för oss en inkörningsperiod, därför kan också en del felaktigheter synas i anslutning till sändningarna den första tiden.  

Läs mer i blogginlägget Betaversionen går nu i provdrift. 

Genom att simulera ett stort antal samtida användare testas betaversionens kapacitet avseende svarstider och hur betaversionen beter sig vid maximal stress. Säkerhetstester genomförs för att kontrollera att betaversionen kan stå emot yttre intrång. Testerna genomförs i samarbete med extern expertis.

En stor del av provdriften handlar om att sända debatterna i kammaren både direkt i webb-tv och i efterhand via vårt nya mediahanteringssystem. Det handlar också om att säkerställa automatiska flöden av riksdagens dokument inklusive uppgifter om var dokumenten befinner sig i beslutsprocessen. Dessutom handlar dessutom om att säkra indexeringen av alla dokument och all information så att dokument och innehåll går att söka.

Under provdriften prövas även nya rutiner och verktyg för att producera nyheter, redaktionella texter och bilder. Betaversionen fylls successivt på med innehåll och funktioner under provdriften. Det gäller bland annat sidor på lättläst, engelska och andra språk, men också ingångarna Lärare, Bibliotek, Press och Talmannen. Innehållet i dessa delar kommer vi att återkomma till på utvecklingsbloggen.

Systemarbete pågår
Under provdriftsperioden kommer de som besöker riksdagen.se emellanåt att mötas av en webbsida med information om att systemarbete pågår. Det innebär att funktioner, flöden som inte fungerar håller på att rättas till.

På avdelningen Dokument och lagar ska du kunna få en överblick över alla nyinkomna dokument. Förutom propositioner och motioner är tanken den att du exempelvis ska kunna se de senaste betänkandena, ledamöternas skriftliga frågor, KU-anmälningar, utredningar, protokoll, talarlistor och EU-dokument. I dagsläget saknas vissa dokumenttyper som EG-direktiv. Avsikten är att de ska finnas på plats i höst. Se nedanstående exempel från betaversionen av den nya webbplatsen:

Bild på hur översikten av senast inkomna dokument kan se ut

Genom att samla de nyinkomna dokumenten underlättar vi för målgrupper som journalister och experter som snabbt behöver se vad som kommit in till riksdagen.

Varje dokumentkategori, till exempel ledamöternas skriftliga frågor, har också en egen sida på avdelningen där dokumenten presenteras i kronologisk ordning. De senaste visas överst. Det går också att söka fram dokument via sökformulär, både på avdelningens startsida och på dess undersidor. Se nedanstående exempel från betaversionen av den nya webbplatsen:

Bild på hur dokument presenteras på en dokumentsida

Exempel på hur dela-funktionen fungerat.

Vi vill att det ska vara enkelt att sprida information på rikdagen.se vidare. Genom att införa en delafunktion på nya riksdagen.se blir det möjligt för besökaren att dela med sig av informationen via sociala medier, som Facebook, och via e-post. Tanken är att funktionen ska finnas på de flesta sidor. Ovan ser du ett exempel på hur den skulle kunna se ut. För att dela information klickar du på dela-ikonen (1). Då får du fram länkar till olika sociala medier (2) som Facebook, Twitter och LinkedIn. Om du exempelvis vill dela informationen på Facebook klickar du på dess ikon. Om du inte är inloggad på Facebook måste du uppge dina inloggningsuppgifter. Sedan publiceras en länk till informationen på forumet.  

Vi är medvetna om att vi genom vårt urval gynnar vissa sociala medier i ovanstående exempel. Samtidigt måste detta problem vägas mot användarnas behov och nyttan av att kunna sprida information via de största kanalerna.

Vi skulle kunna erbjuda tillgång till många fler kanaler genom att använda delningsprogrammet AddThis. Flera offentliga verksamheter använder det, som regeringen och Riksbanken. AddThis har dock byggt in en funktion som gör det möjligt för företaget att göra reklam för sig självt när man loggar in på medier som Twitter. Vi har i projektet ställt oss frågan om vi skulle gynna en kommersiell aktör på ett ”otillbörligt sätt” genom att använda AddThis. Men problemet med kommersiella aktörer uppkommer redan när man inför delningsfunktioner som den i exemplet ovan. Enda sättet att kringgå problemet är att inte ha någon sådan delningsfunktion, vilken försämrar för användarna. Vi vill gärna veta vad ni tycker i frågan. Lämna era synpunkter under Kommentarer nedan. 

Det kan tilläggas att även om vi kommer fram till att fördelarna för AddThis överväger nackdelarna så kan vi tvingas välja bort lösningen av praktiska eller andra skäl.

Ungefär så här kommer sändningarna i webb-tv-arkivet att se ut. Genom att klicka på talarlistan till höger i spelaren kan du hoppa mellan anförandena i interpellationsdebatten.

För dig som tittare kommer det nya webb-tv-systemet bland annat att betyda bättre kvalitet på ljud och bild. Vi använder oss av Flash-format som de flesta webbläsare kan hantera. Till skillnad från i dag kommer du att kunna titta på en hel debatt utan avbrott. Du kan också enkelt hoppa mellan olika anföranden i samma sändning. En annan förbättring är att webb-tv-arkivet och det övriga innehållet på nya riksdagen.se kommer att ha en gemensam sökfunktion.

Webb-tv ska vara ett genomgående inslag på nya riksdagen.se. Det betyder att varje webb-tv-klipp kommer att visas i ett sammanhang, tillsammans med annat som handlar om samma ärende. Samtidigt som du tittar på en ärendedebatt kan du enkelt ta fram en text som sammanfattar riksdagens beslut eller protokollet från kammaren. Vi tror att det nya sättet att presentera materialet kommer att underlätta för dig som snabbt vill kunna sätta dig in i olika frågor.

I webb-tv-arkivet kommer du också att kunna dela med dig av sändningarna via till exempel e-post eller Facebook. Om du i stället vill bädda in en mindre del av en tv-sändning från riksdagen på din blogg kan du också göra det här.

I webb-tv-arkivet kommer du enkelt att kunna dela med dig intressanta sändningar till andra via till exempel en blogg eller Facebook.

Med hjälp av formuläret kan du välja om du vill dela hela sändningen eller bara en kortare del.

Från förslag till lag - en visualisering

Många som kontaktar riksdagen undrar var olika frågor som förekommit i medierna befinner sig i lagstiftningsprocessen. Med hjälp av en grafisk funktion kan vi bättre visa var i riksdagens arbetsprocess ett speciellt ärende befinner sig.  

Har regeringens förslag kommit till riksdagen? Har utskottet hunnit förbereda frågan? När kommer utskottet att göra det? Vilken dag är det debatt och beslut i kammaren?  

Det är sådant du ser i funktionen. Den visar också alla dokument som tillhör varje steg i beslutskedjan. Vi vill att det på detta vis ska bli lättare att följa ärendeprocessen i riksdagen och hitta allt material.

Nu kan du ha hela eller valda delar av riksdagens kalender i din mobil.

Med kalendern på nya riksdagen.se blir det enklare att följa och bevaka riksdagens arbete. Välj ut de aktiviteter du är intresserad av och skapa din egen kalender på webbplatsen, i datorn eller i mobilen.

Att det finns behov av en sådan tjänst har blivit tydligt för oss i de användarundersökningar vi har gjort och i direktkontakten med personer som besöker riksdagens webbplats. En första version av den nya kalendern finns nu tillgänglig på riksdagen.se. I den kan du se allting som händer i kammaren och utskotten, från debatter och omröstningar till frågestunder och öppna utfrågningar. Kalendern kommer senare att fyllas på med fler aktiviteter, till exempel presskonferenser med talmannen, visningar av riksdagens konst och internationella besök.

Forma din egen kalender
Kalendern går att forma efter dina egna behov. Om du vill bevaka det som händer i ett visst utskott eller alla beslut som fattas i kammaren kan du skapa din egen kalender på webbplatsen, utformad efter dina behov. Du kan också importera hela eller delar av kalendern till din egen digitala kalender i datorn eller mobilen. Informationen i kalendern finns i formatet Icalendar som kan användas av vanliga kalenderprogram. Om du istället vill ha kalenderhändelserna i formatet XML kan du hämta dem via riksdagens tjänst för öppen data på data.riksdagen.se. Läs mer om detta i inlägget Kalenderflöden från kammaren och utskotten.

Skapa din egen kalender på webbplatsen genom att välja de aktiviteter du är intresserad av.

Den nya kalendern finns med som en modul på utvalda sidor på nya riksdagen.se. På varje utskotts sida finns till exempel en kalender för just det utskottet, där du enkelt kan se vad som händer just nu.

Kalendern på betaversionen

Detta medför i sin tur avbrott på betaversionen.

Exempel på hur den automatisk komplettering med förslag på sökord fungerar.

Sökfunktionen på nya riksdagen.se utvecklas steg för steg. Nu finns möjlighet att testa vår funktion för automatisk komplettering, autocomplete. När du börjar skriva sökord kommer du snabbt få olika förslag på tänkbara ord. Automatisk komplettering sparar tid genom att ord sällan behöver skrivas i sin helhet. Till en början kan du enbart göra sökningar på ett ord i taget, men på sikt kommer sökningar kunna göras på fraser på två till fem ord.

För att inte riskera att de alternativa sökorden bli irrelevanta och funktionen svåröverskådlig har vi valt att låta den automatiska kompletteringen dyka upp först efter att tre bokstäver angivits. Därefter kommer en ny fråga ställas till databasen efter varje nytt nedslag. Efter varje ny bokstav kommer alternativen därmed att bli mer avgränsade.

Den automatiska kompletteringen är ett exempel på hur nya funktioner ska underlätta för besökarna att hantera webbplatsens sökfunktion. Utvärderingen av den gamla versionen av riksdagen.se har visat att användarna har haft svårt att avgränsa sökningar, förstå resultaten och förstå sorteringen av resultaten. Sökfunktionen är därför ett av de mest prioriterade områdena på nya riksdagen.se.

Sökfunktionen på betaversionen

Överflyttningen från testversion till publik version kräver sina verktyg.

Måndagen den 23 och tisdagen den 24 maj installerar vi nya funktioner på betaversionen. När de nya funktionerna installeras kan det till en början resultera i olika tekniska men tillfälliga problem. Exempel kan vara att vissa dokument och data inte går att hitta, att olika funktioner eller sidor inte fungerar eller att information visas på ett felaktigt sätt.

Innan vi lanserar nya riksdagen.se i sin helhet kommer betaversionens innehåll att utökas och byggas på vid några tillfällen (releaser). Våra besökare får då möjlighet att testa nya funktioner och tycka till om nytt innehåll innan allt är klart. Det kan också finnas fel som våra besökare kan hjälpa oss att upptäcka.

Här på utvecklingsbloggen kommer vi under de kommande veckorna att uppmärksamma er på de nya funktionerna som nu finns på betaversionen. Några exempel är:

•  En ny kalenderfunktion
•  Förbättrad sökfunktion
•  Lättare att hitta dokument och lagar
•  Delafunktionalitet

Nu struktureras detta innehåll på nytt. Riktlinjer ska sättas för olika nivåer, sidtyper och moduler. Ett av kraven från tidigare utvärderingar gäller behovet att kombinera text med pedagogiska bilder, illustrationer, ljud och bild eftersom människor lär sig saker på olika sätt.

Hur ska vi presentera budgetprocessen i riksdagen? Vilka berättartekniker ska vi använda? Vilka olika inlärningsstilar kan vi täcka in? Hur många sidmallar behöver vi och hur ska respektive sidmall se ut? Vilken typ av text hör hemma i en faktaruta och vad hör hemma i en fördjupning? Hur synkas berättelsen i en film med övrig presentation på en specifik sida?

Svaren på dessa frågor arbetar vi med just nu. Och med prioriteringar. På bloggen kommer vi att återkomma till våra ställningstaganden när de är klara.

Inom ett par veckor kommer nästa publika lansering av nya tekniska funktioner på betaversionen. Men de funktionerna berättar vi mer om när de går att titta på.

Just nu struktureras innehållet på nya riksdagen.se

Vad händer just nu i utvecklingsarbetet?
På tekniksidan börjar den nya grundplattformen för webbplatsen ta form. Vi har kommit långt i arbetet med att bygga integrationsplattformen, som hämtar data och dokument från de olika systemen och skickar dem till publiceringsverktyget. Även plattformen för sök är i grunden färdig. De här delarna är en förutsättning för att vi ska kunna arbeta vidare med själva innehållet.

Inom några veckor kommer betaversionen av riksdagens nya webbplats att uppdateras med de funktioner som nu har blivit klara. Bland annat släpper vi en mer avancerad sökfunktion och en första version av den nya kalendern. Vi kommer självklart att berätta mer om dem här på bloggen när det är dags.

Vilka är de största utmaningarna på lite längre sikt?
Vi använder oss av ett nytt system för webb-tv, och att få in det på webbplatsen är ett jättestort projekt. Webb-tv ska vara ett genomgående inslag på nya riksdagen.se och fogas samman med resten av innehållet. En annan utmaning är den pedagogiska delen, hur vi ska kategorisera allt innehåll och visa det på ett bra och förklarande sätt. Det är något vi kommer att fortsätta jobba med även efter att webbplatsen har lanserats.

Vad händer med de synpunkter som har kommit in på bloggen?
Jag läser och listar allting som kommer in. En del saker har vi åtgärdat med en gång, annat kommer vi att ta itu med efter lanseringen. Jag är nöjd med hur betaversionen och bloggen har fungerat och att användarna får möjlighet att testa de nya funktionerna innan de är helt klara. Vi tycker det är viktigt att öppet kunna visa och berätta hur vi gör när vi utvecklar nya kommunikationskanaler. Det här är ett jättestort projekt, där vi inte bara gör om vår webbplats utan också bygger helt nya tekniska system och utvecklar vår tjänst för öppen data. Vi är väldigt tacksamma för alla synpunkter vi får. Om du kommer på något som vi kan förbättra eller en tjänst som du saknar, hör av dig till oss!

Hanna Bergander, projektledare för nya riksdagen.se.

Nu kan den som vill jämföra hur olika partier och personer röstar i kammaren i varje enskild omröstning.

Vi får ofta frågor om omröstningarna i kammaren. En vanlig fråga handlar om att man vill kunna jämföra hur partierna har röstat sinsemellan. Det har tidigare varit besvärligt att göra den typen av sammanställningar. För att göra det lättare har vi nu utvecklat en lösning där vi och andra kan skapa egna jämförelser. Eftersom det finns ett allmänt intresse för dessa sammanställningar var det naturligt för oss att lägga till funktionen i riksdagens tjänst för öppen data. Vi testar redan nu lösningen på vår nuvarande webbplats i en första enkel version, däremot inte på betaversionen. 

• Omröstningar på riksdagens tjänst för öppen data
• Omröstningar på riksdagens webbplats

Ett exempel på de användartester vi redan utfört under utvecklingsarbetet.

Nu har vi vid två tillfällen testat den nya versionen av riksdagen.se. Vi planerar att göra åtminstone ett till test, förmodligen någon gång i maj. Vill du vara med? Skicka då in din intresseanmälan till riksdagsinformation@riksdagen.se, så hör vi av oss inom kort. Ange din ålder och berätta om dina erfarenheter av datorer och internet. Berätta också om dina erfarenheter av riksdagen och offentlig förvaltning.

Så testar vi nya riksdagen.se

• Startsidan uppfattades av flera som rörig med många designelement.
• En del av terminologin som används på webbplatsen är inte lätt att förstå. Vana användare på riksdagen.se och som vet vad ”motioner” och “betänkanden” är tycker att det är svårt att veta vad som döljer sig under en ingång som heter “sagt och gjort”. För en ovan användare kan det vara tvärtom.
• Sökfunktionen var inte färdig när testet utfördes. Testerna visade dock att höga krav kommer ställas på sökmotorn eftersom den enligt tidigare utvärderingar har uppfattats som svår att använda.
• Riksdagen.se länkar till andra webbplatser, till exempel partiernas egna webbplatser. Reaktioner från användarna visade att det inte var helt tydligt när man lämnar riksdagen. Några hade då svårt att veta hur de skulle ta sig tillbaka till riksdagens webbplats.
• Det är lätt att stava fel när man ska ange vad man vill söka efter. Flera testpersoner påpekade att det vore bra om stavningsfel uppmärksammas och att användaren får förslag på vad som kan vara rimligt att söka på.
• Kalendern användes av många, och många försökte också klicka på saker som inte var klickningsbara.

Testresultatet är en del i utvecklingsarbetet och vi kommer nu att gå igenom varje synpunkt i syfte att göra förbättringar. En del synpunkter rör fel eller ofullkomligheter som vi redan känner till. Andra blir underlag för ytterligare förbättringar. Till exempel renodlar vi nu modulerna på startsidan.

Interpellationsdebatterna är ett exempel på kalenderhändelser som numera innehåller länkar till sidor med mer detaljerad information. Via länken kan du läsa om varje enskild interpellation som en ledamot har ställt till någon av ministrarna. Vi kommer att fylla på kalenderflödet med fler typer av händelser allt eftersom.

Öppen data om interpellation 2010/11:229 Effektiviteten i polisens arbete av Elin Lundgren (S), ställd till justitieminister Beatrice Ask (M).

Kalenderflödet finns i formaten XML och Icalendar som kan användas av vanliga kalenderprogram. Om du använder ett sådant program och väljer att prenumerera på händelser ur riksdagens kalender kommer de alltså att synas i din egen kalender. Just nu kan du endast prenumerera på uppgifterna via riksdagens tjänst för öppen data, men snart kommer du också att kunna göra det via betaversionen av vår nya webbplats.

En annan förbättring är att kalenderuppgifterna hämtas oftare ur riksdagens system för ärendehantering. Det betyder att ändringar som görs i systemet syns snabbare i kalenderflödet. Den här förbättringen kommer också att märkas på nya riksdagen.se.

Kalenderflödet i riksdagens tjänst för öppen data hittar du på http://data.riksdagen.se/kalender

De senaste tillskotten till samlingarna är Riksrevisionens granskningsrapporter och Svensk författningssamling (SFS). Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar vart de statliga pengarna går och hur de används. SFS innehåller alla gällande lagar och förordningar. Nu kan du som vill bygga egna tjänster utifrån dessa data göra det.

Riksdagens tjänst för öppen data hittar du på http://data.riksdagen.se.

Riksrevisionens granskningar och Svensk författningssamling i riksdagens tjänst för öppen data.

Utskottsarbetet är en central del av riksdagsarbetet och tar en stor del av ledamöternas tid. Det är i utskottet ledamöterna fördjupar sig och förbereder förslag till riksdagsbeslut. På nya riksdagen.se vill vi visa bredden på allt det arbete som pågår i utskotten och i EU-nämnden.

På startsidan ska det gå att få ett axplock av det som händer i de olika utskotten och i EU-nämnden. Varje utskottsida ska visa pågående ärenden, stundande utfrågningar (puls) och samtidigt beskriva vad utskottsarbetet är och innebär (guide).  Jämför konceptet puls och guide.

Exempel på puls

• Nyheter
• Aktuella utfrågningar, studiebesök
• Pågående ärenden
• Kommande aktiviteter

Exempel på guide

• Så arbetar utskotten
• Så arbetar EU-nämnden
• Ordlista

Utskottssidorna på betaversionen

Exempel på hur du kan använda Sverigekartan för att hitta ledamöter.

Sverige är uppdelat i 29 valkretsar. För att du som besökare enklare ska kunna se vilka ledamöter som representerar just din valkrets har vi tagit fram en speciell Sverigekarta på nya riksdagen.se. När du rör dig med muspekaren över kartan ändras färgen på den aktuella valkretsen (1). Om du sedan klickar på någon av valkretsarna kommer du vidare till en listning av de ledamöter som valt in från valkretsen (2).

Sverigekartan är ett exempel på hur vi i kompletterar text med andra medieformat på den nya webbplatsen. Vissa personer har lätt att ta till sig skriven text, andra föredrar att lyssna, se rörliga bilder eller illustrationer för att lättare minnas och lära sig olika saker.  Inom tillgänglig webb brukar man prata om olika kognitiva stilar. Genom att kombinera text med fler bilder, diagram, klickbara animationer och videoklipp hoppas vi kunna stötta fler kognitiva stilar och skapa en mer tillgänglig webbplats. Utvärderingar av vår nuvarande webbplats har visat att detta behövs.

Sverigekartan är liksom övriga webbplatsen byggd i html 5. Hmtl 5 ska ersätta den nuvarande html-standarden från 1999 och är bättre på att hantera ljud, video, grafik och andra medieformat.

Den ledamotsinformation som hämtas upp via Sverigekartan kommer från vår öppna data. Den öppna datan är tillgänglig för alla. Du kan med hjälp av riksdagens öppna data själv bygga liknande funktioner. 

Sök ledamöter efter valkrets på betaversionen

Att sökfunktionen och plattformen är under utveckling betyder att vi testar olika funktioner. Det kan göra att vissa funktioner förändras eller stängs av tillfälligt under testningen. 

Redan i dag har du möjlighet att filtera dina sökträffar. Du kan välja att enbart se träffar bland lagar, dokument, bilder eller ledamöter. 

Sökfunktionen filtrerar informationen bland annat på ledamöter, bilder och dokument.

Vi arbetar också med att utvecka själva träffsidans utseende. Som ett första steg i det arbetet har vi börjat utveckla sökningen på ledamöter. Den sidan du får upp när du söker på en ledamot i betaversionen är redan nu både mer visuell och lättare att överskåda än på nuvarande riksdagen.se. Vi arbetar på att göra den ännu bättre, och kommer också att utveckla de andra träffsidorna på liknande sätt.

Sökfunktionen på betaversionen

Artiklar från tidningen Riksdag och Departement länkas in i nya riksdagen.se.

Du har kanske sett att vi nere till höger på betaversionens startsida har ett avgränsat område med text från och länkar till tidningen Riksdag och Departement. Vad är Riksdag och Departement och varför använder vi oss av deras material?

Riksdag och Departement är en tidning som har getts ut sedan 1976. Myndigheten riksdagsförvaltningen är administrativ huvudman för tidningen men har inget inflytande över tidningens innehåll. Tidningens journalister bevakar den politiska process som leder fram till nya lagar. Ambitionen är att den som läser tidningen inte ska missa något av sakpolitiken i Sverige.

Många lagar i Sverige är ett resultat av beslut inom EU:s institutioner. Därför bevakar tidningen även EU, i första hand det som direkt påverkar Sverige eller har betydelse för hur EU styrs.

Vi vill lyfta fram nyhetsflödet på Riksdag & Departement som en extra service till dig som användare. Tidningens journalistiska ansats blir ett komplement till all den information som du hittar på riksdagens webbplats. Tidningen kan ge dig ytterligare fördjupning och andra infallsvinklar till det som händer inom politiken i riksdagen och andra delar av samhället.

Riksdagens logotyp med blå kronor används på nya riksdagen.se.

Vi har valt att byta ut den svarta logotypen på riksdagens nuvarande webbplats mot en version med blå kronor. Vi har också låtit logotypen ta mycket större plats än på den nuvarande webbplatsen. 

Sidfoten är central i den nya designen. Där hittar du bland annat en beskrivning av vad riksdagen gör, tillsammans med vårt nya grafiska element som föreställer en skiss över ledamöternas placering i kammaren.

Samma grafiska element används också i riksdagens annonser, trycksaker och bildspel. Sidfoten innehåller också kontaktuppgifter, nyttiga länkar och en översikt över webbplatsen som hjälper dig att navigera vidare.

Deltagare och testledare under ett av användartesterna.

Riksdagens nya webbplats testas bland annat ur följande perspektiv:

• Tillgänglighet. För att till exempel underlätta för synskadade besökare måste kontrasterna mellan olika färger vara tydliga och valet av typsnitt konsekvent.
• Belastning. Vissa debatter och beslut väcker mycket stort intresse. De här dagarna har riksdagens webbplats extra många besökare. Vi testar att till exempel sökfunktionen fungerar som den ska även om det är många som använder den samtidigt.
• Säkerhet. Säkerhetstester görs för att kontrollera att webbplatsen kan stå emot yttre intrång från hackare.

Vilka deltar i testerna?
I testerna använder vi oss ibland av personer utifrån, ibland av anställda inom riksdagsförvaltningen.

När vi tar hjälp av personer utifrån strävar vi efter att få en så stor spridning som möjligt inom gruppen vad gäller förkunskaper, yrken och personliga förutsättningar för att kunna ta till sig vår information. Grupperna brukar bestå av cirka åtta till tio personer som alla får göra testet enskilt. Under en dryg timme får testpersonen olika uppgifter som handlar om att söka information på riksdagens webbplats. Samtidigt får testpersonen berätta för testledaren hur han eller hon tänker kring uppgiften som ska lösas. Resultatet av detta samtal blir en bra respons till våra utvecklare. Den här typen av tester har hittills gjorts vid två tillfällen. Minst två tester till ska göras under våren 2011 innan nya riksdagen.se är färdig att lanseras.

Ibland består testgruppen av personer som är anställda inom riksdagsförvaltningen, oftast vid informationsenheten eller IT-enheten. De här testerna handlar mer om teknik och innehåll, och görs vanligen efter varje större delleverans från våra utvecklare. Hittills har vi gjort sådana tester vid två tillfällen, och vi räknar med att göra några till innan den slutliga lanseringen.

Vid test av tillgänglighet, belastning och säkerhet tar vi hjälp av olika företag. Dessa tester brukar utföras i anslutning till varje större delleverans.  Givetvis har sådana tester också utförts på betaversionen av webbplatsen.

Vi tror att användaren kan lära sig mer om riksdagen på fyra olika sätt:

1. Genom att följa arbetet i riksdagen. Det ska du kunna göra genom att och på ett enkelt och tydligt sätt få information om alla frågor i utskotten och kammaren.
2. Genom att gå till en förklarande guide. Den guiden vill vi att avdelningen ”Så funkar riksdagen” ska vara.
3. Genom att få svar på frågor som dyker när du läser eller ser webb-tv om arbetet i utskotten och kammaren. Det kan vara att du vill veta mer om hur ett utskott arbetar.
4. Genom att få tydliga exempel på hur riksdagen arbetar med olika frågor.

Vi har byggt den nya webbplatsen så att den ska fungera för alla dessa sätt att lära sig mer om riksdagen. Det gör vi genom att kombinera vad vi kallar puls och guide.

Webbplatsen kommer att innehålla mycket information om allt det som har hänt och händer i riksdagen. Det kan vara texter, dokument, webb-tv och mycket annat. Det kallar vi puls.

På webbplatsen kommer det också att finnas mycket information om hur riksdagen arbetar och fungerar. Det kan vara texter, bilder, webb-tv, animationer och mycket annat. Det kallar vi guide.

På sidor med mycket puls ska du som besökare alltid kunna få guidning. På sidor med mest guidande information ska du alltid också känna av pulsen i riksdagen. På så sätt ska du som besökare alltid kunna lära dig mer om riksdagen om och när du vill det, och du ska aldrig riskera att missa allt det viktiga som händer i riksdagens hus.

Puls- och guideinslag återkommer på varje sida.

I arbetet med tillgängligheten på nya riksdagen.se har vi utgått från:

• Vägledningen 24-timmarswebben (E-delegationen)
• WCAG 2. (W3C)
• WCAG 2.0 på svenska (Funka Nu)
• Funka Nus tillgänglighetskrav
• Riv hindren – riktlinjer för tillgänglighet (Handisam)
• Begriplig samhällsinformation (pdf, nytt fönster, Fatta)

Vi arbetar med tillgänglighet när det gäller teknik, språk och pedagogik. Alla delar är viktiga byggstenar för helheten. På den nuvarande versionen av riksdagen.se finns information på lättläst svenska och teckenspråk. Det går dessutom att få hela webbplatsen uppläst i sin egen dator. Så kommer det förstås också att vara på den nya versionen av webbplatsen.

Riksdagen.se måste fungera för den som exempelvis har egna verktyg att läsa med.

Hur gör vi då för att den webbplats vi bygger verkligen ska bli tillgänglig?

• Vi ställer tillgänglighetskrav både på oss själva och på de konsulter vi arbetar tillsammans med. De kraven finns nedskrivna i dokumenten som listas högre upp på sidan.
• Vi låter tillgänglighetsexperter kontrollera det vi gör. Vi frågar också experterna när vi är osäkra på något.
• Vi testar webbplatsen på användare när vi bygger nytt. De som ställer upp och testar är personer både med och utan funktionsnedsättning.
• Vi låter alla som vill titta på betaversionen av nya riksdagen.se och komma med synpunkter och frågor. Det gäller förstås också tillgängligheten på betaversionen. Lämna gärna dina synpunkter här på bloggen. Tillsammans gör vi det bättre.

I vår moodboard har vi preciserat vilken känsla vi vill förmedla på riksdagens nya webbplats och hur vi ska göra det. Mot den stämmer vi av när vi bygger nya riksdagen.se, men den kommer också att fortsätta vara ett stöd för oss när vi arbetar med webbplatsen i framtiden.

Vi vill förmedla känslan av att riksdagens nya webbplats är:

• öppen
• trovärdig
• användbar
• planerad
• tillgänglig

Vår moodboard specificerar hur vi ska göra det genom att använda oss av olika element, som till exempel:

• logotyp
• färger
• typsnitt
• bilder
• illustrationer
• ikoner
• interaktionselement

Vi har också använt vår moodboard när vi har utformat ramverket för webbplatsen i förhållande till det innehållskoncept vi kallar puls och guide. I de delar vi kallar puls bidrar färgerna och andra element till att skapa en känsla av högt tempo, saklighet och förtroende. De delar vi kallar guide har andra färger som förstärker känslan av lugnare tempo. Guidedelen ska framför allt ge ett vänligt, välkomnande och pedagogiskt intryck.

Färgskalan på pulsdelen ska skapa en känsla av högt tempo, saklighet och förtroende.

På guidedelen ska färgskalan ge ett vänligt, välkomnande och pedagogiskt intryck.

Du kan läsa mer om puls och guide under Konceptet puls och guide.

Sveriges riksdag strävar efter att vara öppen och transparent. Som ett led i det arbetet har vi det senaste året arbetat med att utveckla och tillhandahålla öppen data.

Det betyder att du som användare kan hämta hem och använda innehåll ur riksdagens databaser. Riksdagens nya webbplats bygger till stora delar på samma data. Data som vi själva använder på riksdagens webbplats kan du också använda för att bygga egna tjänster och applikationer.

Vi använder öppen data i våra nya lösningar, här för att sortera ledamöterna efter valkrets via en Sverigekarta.

Vi utvecklar kontinuerligt riksdagens öppna API, regeluppsättningen för hur riksdagens programvara kan kommunicera med annan programvara. Det kommer att ske regelbundna uppdateringar med ny data, vilket i sin tur ger dig möjlighet att skapa nya funktioner och tjänster. Under 2011 kommer vi också att vidareutveckla vår webbplats för öppen data, data.riksdagen.se. Det ska bland annat bli lättare att få en överblick över vilka olika datakällor som ingår.

Är du utvecklare och har synpunkter på hur vårt API är uppbyggt? Eller har du hittat en bugg? Hör av dig till oss! Vi vill gärna ha dina synpunkter och din hjälp för att kunna fortsätta utveckla riksdagens öppna API.

Data som finns tillgänglig är bland annat:

• Dokument. Det finns drygt 165 000 dokument, till exempel riksdagsbeslut, propositioner, motioner och protokoll från kammaren. Vissa dokumenttyper finns tillgängliga från 1971 och framåt.
• Voteringar. Detaljerad information om voteringarna finns från cirka 2002/03.
• Information om ledamöter. Alla ledamöter som har suttit i riksdagen sedan 1990 finns listade. Det går också att få fram detaljerad information om enskilda ledamöter.
• Anföranden. Det finns drygt 224 000 anföranden från 1993/94 och framåt.

Läs mer om vilka datakällor som finns på data.riksdagen.se 

Riksdagens webbplats består av hundratusentals dokument från olika källor. Tillsammans med statistik från voteringar och information om ledamöter, vårt demokratiska system och hur beslutsprocessen fungerar utgör de här dokumenten en stor mängd webbsidor. För att du som användare ska hitta snabbt och enkelt bland dem behövs en väl utvecklad sökfunktion.

Med hjälp av användarundersökningar och tester har vi definierat hur en toppmodern sökfunktion bör fungera. Med den informationen som utgångspunkt, och efter att ha bytt teknisk plattform, utvecklar vi nu riksdagens nya sökfunktion. Sökfunktionen är inledningsvis begränsad, men kommer att byggas ut efter hand.

Exempel på nya funktioner som kommer
För oss är det viktigt att både den som är väl insatt i riksdagens arbete och den som inte känner till fackbegreppen ska kunna hitta fram till den information han eller hon söker på riksdagens webbplats. Därför lägger vi stor vikt vid att ta fram funktioner som hjälper användaren att söka. Några av dessa kommande funktioner är:

• Stavningskontrollen, som till exempel hjälper dig om du inte vet hur en ledamot stavar sitt namn.
• Automatisk komplettering av ord. När du börjar skriva in ett ord i sökfältet ger sökfunktionen olika förslag på vilket ord det kan vara.
• Relaterade sökträffar.

Teknisk plattform
Nya riksdagen.se bygger på plattformen Solr/Lucene, ett gränssnitt med så kallad öppen källkod. Det betyder att källkoden är tillgänglig för alla och att vi  har kunnat modifiera gränssnittet för riksdagens behov. 

Den huvudsakliga delen av webbplatsen är uppdelad i följande avdelningar: 

• Debatter & beslut
• Ledamöter & partier
• Utskotten & EU-nämnden
• Ämnen
• Dokument & lagar
• Så funkar riksdagen

Puls och guide följs åt
De fem första avdelningarna i listan präglas av det vi kallar puls, det vill säga händelser och aktiviteter. Den sista, Så funkar riksdagen, är den avdelning där du första hand hittar vårt guidande material.  Läs mer under Konceptet puls och guide.

Tanken är att puls och guide följs åt på olika webbsidor. På sidor som är inriktade på händelser och aktiviteter, exempelvis hos utskotten, finns också ett guidande material som talar om vad ett utskott är och gör. På de guidande sidorna ska du lätt kunna ta del av pulsen i riksdagen. Du kommer därför att hitta både puls och guide på alla delar av webbplatsen men med lite olika tyngdpunkt. 

Navigation
Navigationen på den nya webbplatsen bygger på en toppnavigering med flikar och en vänsternavigering. Toppnavigeringens flikar anger vilken avdelning på webbplatsen du befinner dig på. Vänsternavigeringen finns på så gott som alla sidor på webbplatsen och ger besökaren möjlighet att navigera inom varje avdelning. 

En beskrivning av hur vänstermenyns olika nivåer fungerar.

Innan vi bestämde oss för hur navigationen på den nya webbplatsen skulle fungera undersökte vi några olika lösningar. Vi undersökte till exempel en lösning utan vänsternavigering. Efter tester av olika navigationskoncept kunde vi konstatera att vänsternavigeringen var det som fungerade bäst för de flesta av våra användargrupper. Därför var det självklart för oss att ha en sådan.

Vi ställer bland annat följande krav på riksdagens nya webb-tv:

• Ljud och bild ska ha hög kvalitet.
• Systemet ska vara snabbt och driftssäkert. Det ska till exempel gå snabbare än i dag att hämta filer ur webb-tv-arkivet.
• Fler tittare ska kunna se sändningarna samtidigt.
• Video- och ljudfiler ska visas och lagras i standardiserat format. Det ska gå att titta på dem med gratisprogram som finns att hämta på Internet.
• Det ska gå att se en hel debatt i efterhand utan avbrott eller överlappningar.
• Man ska kunna välja att bara lyssna på ljudfiler.
• Systemet ska uppfylla ett antal tillgänglighetskrav. Det ska finnas fyra direktkanaler, där vi antingen kan visa olika sändningar eller olika versioner av samma sändning.
• Det ska gå att korrigera eventuella fel, till exempel i filernas metadata eller i filindelningen.
• Längre fram ska filerna kunna spelas upp, till exempel i mobiltelefoner och mediespelare.

Webb-tv som genomgående inslag på nya riksdagen.se
Vi kommer att lägga stor vikt vid att webb-tv ska fogas samman med resten av innehållet på riksdagens nya webbplats. Från att tidigare ha varit en egen avdelning kommer webb-tv att finnas med som genomgående inslag på stora delar av webbplatsen. På en webbsida som handlar om en viss debatt kommer webb-tv-sändningen från debatten automatiskt att visas, utan att den behöver läggas in för hand. Det ska också bli lättare att arbeta redaktionellt med webb-tv-klipp i anslutning till texter och annat material på nya riksdagen.se.

Att designen är tillgänglig för alla innebär bland annat:

• att typsnittet är anpassat för webben
• att färgerna har rätt kontrast
• att ikoner och fet stil används för att markera olika saker

Det är till exempel viktigt att inte enbart använda färg som markör för att lyfta fram ord eller stycken, eftersom en färgblind person inte kan se sådana skillnader.

På nya riksdagen.se har vi valt att använda oss av ikonbiblioteket Helveticons eftersom dessa ikoner är enkla att se digitalt. Dessutom ingår i biblioteket majoriteten av de ikoner vi behöver för att uppfylla tillgänglighetskraven. De ikoner som saknas, till exempel ikonen för lättläst, ritar vi för hand så att den följer samma stil som övriga ikoner.

Ett urval av de ikoner som används på webbplatsen.

För att vara säkra på att designen på riksdagens nya webbplats uppfyller kraven på tilgänglighet stämmer vi regelbundet av med experter på området. Vi gör också separata tillgänglighetstester.